Egentligen hade jag från början tänkt att investera i nyss släppta Alex Kidd in Miracle World när jag igår besökte Wii Shop-kanalen. Kanske inte för att det är ett grymt spel utan snarare för att få mig en skön nostalgitripp. Men trippen uteblev och istället tillbringade jag kvällen tillsammans med en vinögd kyckling. Även om appojken också lockar så är spelet med ett överviktigt fågelfä klart vassare i min bok.
I vilket fall så är Toki Tori ett pusselspel. Att det i flera texter omnämnts som ett plattformsspel stämmer inte alls. Varje bana är förhållandevis liten och rymmer åtminstone till en början bara lite mer än själva tv-rutan (tänk Lemmings, Worms eller liknande spel). Ägssamlandet ligger till grund för hela spelet och för att klara en nivå måste man samla alla ägg som är utspridda över banan, vilket snabbt visar sig vara svårare än man först trott. Svårighetsgraden trappas upp i en hyffsat rask takt och det gäller verkligen att planera hur man ska ta sig an varje bana. Det blir mycket ”trial and error” emellanåt och även om jag efter runt tretton banor bjuds på riktigt tuffa utmaningar blir jag inte frustrerad. Banorna är aldrig direkt långa att spela om och motståndet känns aldrig omöjligt.
Likt Lemmings besitter man olika förmågor och på de flesta banorna består förmågorna bara av ett bestämt antal så det gäller att hushålla med dessa på ett smart sätt för att inte köra fast och därefter få börja om. De kan vara allt ifrån en teleporteringsfunktion till en pistol som förvandlar fiender till isblock. Grafiken är som väntat sliskigt söt och musiken passar bra även om den stundtals känns nästintill hysteriskt superglad.
Toki Tori är ett perfekt spel för folk som gillar tankenötter. Känslan man får efter att ha klarat en riktig klurig bana är som alltid svårslagen och dessutom känns de olika förmågorna väl balanserade samt varierade. Rekomenderas varmt.
Senaste kommentarer