Efter den superba början så var ändå fortsättningen på Half-Life-sagan inte riktigt så bra som jag hade hoppats på. Hela mittpartiet kändes segt och det ryckte inte upp sig igen förrän i den avslutande fasen. Episode 1 var enligt mitt tycke inte helt oväntat en liten aptitretare inför vad som komma skall, en transportsträcka till Episode 2 och en kompetent skildring av flykten från City 17 men inte mycket mer.
Blir det inte lite stressat om man tävlar i vem som klarat mest spel? Jag tänker att lite av inlevelsen försvinner om man vill klara så många spel som möjligt och dessutom har någon man tävlar mot
Jag gillade iaf också Ep1 och det var så skönt att ha Ep2 redo direkt så man kunde fortsätta. Half Life är lätt världens bästa och mest välgjorda spelserie.
Well, jag tar det i alla fall mest som en kul grej, hoppas även att Atlas gör det
Men det är klart, man känner sig lite jagad. Samtidigt är det skönt att faktiskt klara av spel istället för att ha flera liggandes samtidigt.
Självklart är det bara på skoj och en kul grej precis som Gwellmyn säger och faktum är att det äntligen sporrat mig till något jag eftersträvat länge – att hålla mig till ett spel åt gången.
Så även om det inte är så seriöst så gillar jag min nya approach till spelandet. Jag har tidigare haft ångest över att ha så mycket spel liggande oavklarade så det här har passat mig perfekt.
Men då så, mer en grej för att man inte ska vara lat och låta bra spel ligga då